Marshall Berman

Marshall Berman
	Marshall Berman
	Marshall Berman 2011
Född	24 november 1940; Bronx, USA
Död	11 september 2013 (72 år); Manhattan, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Harvard University; Columbia University; Oxfords universitet
Sysselsättning	Statsvetare, litteraturkritiker, författare, filosof, journalist
Arbetsgivare	City University of New York
Utmärkelser
	Guggenheimstipendiet
	Redigera Wikidata

Marshall Berman, född 24 november 1940 i Bronx i New York, död 11 september 2013 i Manhattan i New York, var en amerikansk filosof och statsvetare. Han var professor vid City University of New York och City College of New York. Han var skribent för flera tidningar, bland andra The New York Times Book Review, New Left Review och New Politics.

Biografi

Marshall Berman föddes 1940 i Bronx. År 1959 läste Berman Economic and Philosophic Manuscripts of 1844 av Karl Marx; boken blev för honom en ögonöppnare och inspirationskälla.^[5]

Berman avlade doktorsexamen vid Harvard University år 1968 och började samma år att föreläsa vid City College of New York. Han är särskilt känd för boken All That Is Solid Melts into Air från 1982. Han analyserar i boken den ekonomiska och sociala utvecklingen inom moderniteten och dess förhållande till modernismen. Berman kritiserar postmodernismen, som han kallar "en hopplös och själlös ekokammare".

Bibliografi (urval)

1970 – The Politics of Authenticity: Radical Individualism and the Emergence of Modern Society
1982 – All That Is Solid Melts into Air: The Experience of Modernity
- 1987 – Allt som är fast förflyktigas: modernism och modernitet
1999 – Adventures in Marxism
- 2002 – Marxistiska äventyr
2006 – On the Town: One Hundred Years of Spectacle in Times Square
2007 – New York Calling
2017 – Modernism in the Streets: A Life and Times in Essays

Källor

Marcus, David. ”On Marshall Berman”. n+1. https://www.nplusonemag.com/online-only/online-only/on-marshall-berman/. Läst 16 mars 2023.
”Marshall Berman (1940–2013)”. Bibliothèque nationale de France (BnF). https://data.bnf.fr/12943644/marshall_berman/. Läst 16 mars 2023.

Noter

^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1517369 co0047972, läst: 17 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67f0bz5, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ In memoriam: Marshall Berman, 1940-2013, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Guggenheim fellow-ID: marshall-berman.^{[källa från Wikidata]}
^ Hitchens, Christopher (16 november 1999). ”Marshall Berman’s Love Affair With Marx”. The Village Voice. Bibliothèque nationale de France (BnF). Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604144217/http://www.villagevoice.com/1999-11-16/books/marshall-berman-s-love-affair-with-marx/. Läst 16 mars 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Marshall Berman.
Bilder & media

[ad07d9c5c66e990759e542752f7078c028494639-1] [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1517369 co0047972, läst: 17 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[2507142cccfc45a560a4da5c1c2fd1f8b0fccaf6-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67f0bz5, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ed718ec9609626ffe161604eec272a5b2dbeafd4-3] In memoriam: Marshall Berman, 1940-2013, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3b405fbd3ead87d6ba0ea37c75a65f13e1306faf-4] Guggenheim fellow-ID: marshall-berman.^{[källa från Wikidata]}

[5] Hitchens, Christopher (16 november 1999). ”Marshall Berman’s Love Affair With Marx”. The Village Voice. Bibliothèque nationale de France (BnF). Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604144217/http://www.villagevoice.com/1999-11-16/books/marshall-berman-s-love-affair-with-marx/. Läst 16 mars 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]